Änglatrumpeterna blommar

Nu blommar änglatrumpeterna i stora kaskader i Majueloparken i Almuñecar. Många bröllopsfoton är tagna med det här trädet i bakgrunden. Vackra brudpar och fantastiskt och fantasifullt uppklädda bröllopsgäster vimlar ofta i parken, sedan far de iväg i tutande, utsmyckade bilkaravaneroch lämnar parken tyst och förvånad. Stararna börjar sjunga igen och härmar exotiska fåglar så man tror sig vara på den stora kontinenten på andra sidan Medelhavet.

Jag tillbringade flera dagar förra veckan som deltagare på ett par olika kurser. Dels en miljödag med tema Hållbar turism, vilket verkligen kan vara ett huvudbry, dels en kurs som Almuñecars kommun anordnar för turistfolk och som ska fördjupa kunskaperna om Almuñecar. Intressant, så att alla timmarna med information i ett aldrig sinande spanskt ordsvall i tredubbla hastigheten jämfört med normalsvensk föreläsningsstandard försvinner utan att man hinner - eller ens tänker på - att titta på klockan en enda gång. Kursen fortsätter den här helgen, med arkeologen Federico Molina Fajardo som ciceron.

Almuñecar - staden med de många kulturerna

I morse på väg från posten i Almuñecar tvärade jag genom Majuelo-parken i centrum av staden. Där blommade träden, turkduvorna kuttrade, och solen lyste över de flertusenåriga resterna av fisksaltningsfabriken, som man kan se i parken. Där har fenicier och romare tagit hand om fisk - tonfisk och makrill bland annat - och fileat den och varvat fiskfileerna med salt. Så har man kunnat bevara fisken före frysarnas tid. Inälvorna som blev över jästes tillsammans med olja och örter till en enligt den tidens smak läcker sås, garum, som såldes även till andra länder vid Medelhavet. Borgen har bevakat staden under många århundraden, de olika folkslagen som tagit över staden har använt den och byggt om och till den efter sina behov.

I parken ges konserter och dansuppvisningar, gastronomiska ferior och varje sommar en vecka i juli är det en jazzfestival. Att sitta i parken i den varma sommarnatten, nedanför den belysta borgen, och höra härlig jazzmusik och smutta på en öl tillsammans med några vänner är en oförglömlig upplevelse.

Svampplockning i pinjeskogen

Svampplockning är ett söndagsnöje även i Spanien. I helgen gick vi på jakt efter svamp i de doftande pinjeskogarna ett par mil sydväst om Granada. Som så ofta är, hade andra hunnit före, och det var svårt att hitta några fina exemplar. En och annan vacker blodriska hamnade i korgen i alla fall. Vi hade två dagars regn i förra veckan, så då kom svampen snabbt upp. Men - det bästa med svampplockningen, i Spanien som i Sverige, är ju att man kommer ut och strövar i skogen ett par timmar med goda vänner.

Snön lyste vit på Sierra Nevadas höjder, och på skidstationen där håller man väl på att preparera sig för säsongsstarten sista helgen i november. Skidsäsongen brukar vara till sista helgen i april. Då kan man ta sig ett dopp i havet i Nerja eller Almuñecar på morgonen för att ett par timmar senare stå redo uppe vid skidbacken vid Pradellano i Sierra Nevada!

Efter regn kommer sol...

Soluppgång över Almuñecar

Efter två dagar med REGN och strejk på bensinstationerna så har vi en vänlig morgon med sol och bensin tillgänglig överallt igen. Varken regnet eller strejken var 100-procentig heller för den delen, så problemen var måttliga. Här regnade lugnt och fint, inga våldsamma skyfall som det kan komma ibland, och det var bra för både för oss människor och för chirimoyaodlingarna. Här är ju ont om vatten, med 320 soldagar om året hinner det inte regna mycket.

Jag ägnar nu kvällarna åt att se Yo Claudius / Jag Claudius, en imponerande och berömd filmserie som jag aldrig såg när den kom för ungefär 30 år sedan. Den handlar om romarriket, och det är fascinerande när man som här i Almuñecar rör sig bland romerska bad och akvedukter varje dag. Här är historien så påtaglig, man rör sig mellan årtusendena bara man går ut för att handla en sväng.

Söndagslunch på Ayos chiringuito

På söndagarna går många spanska familjer ut för att äta lunch tillsammans. På Ayos chiringuito på Burriana Playa i Nerja är det alltid fullt av folk som njuter av Ayos berömda paella. Och mer berömd än paellan är väl Ayo själv, en känd och älskad Nerja-profil. Han var som ung pojke med och upptäckte de imponerande droppstensgrottornai Nerja, han var en framgångsrik maratonlöpare, och under alla år som han gjort sin paella på Burriana strand har han sett Nerja utvecklas i och med att allt fler turister hittat till denna trivsamma stad. Ayo medverkade i en TV-serie som gick i engelsk TV för många år sedan, "Verano azul", och där Nerja blev ett begrepp för engelsmännen, som fortfarande dominerar turismen i Nerja.

I Nerja finns många trevliga hotell och hostal att bo på, och föredrar man självhushåll finns det många fräscha radhus och lägenheter att hyra. Gå gärna in på vår hemsida, www.idayvuelta.se och titta under fliken Boende, så finns där många alternativ att välja på.

Alla helgons dag i Spanien

1 november är det helgdag i Spanien, Día de los Santos, motsvarande Alla helgons dag i Sverige. Då går man till kyrkogården och gör rent gravarna och smyckar dem med blommor. I Almuñecar är vädret fortfarande fantastiskt, 25 grader och sol, och de vita kalkväggarna på kyrkogården där kistorna är insatta gnistrar i solskenet, och nejlikor, liljor och gerbera lyser i många färger. Många av de äldre kvinnorna som sköter om gravarna är svartklädda, och kontrasterar mot färgprakten. De yngre generationerna är söndagsklädda, men inte i svart, förstås. Inledningstemat i Almodovars senaste film, Volver / Återkomst visar just den gemensamma fejandet på kyrkogården.

Jag läste en artikel i DN om hur man firar Alla helgons dag i Barcelona, det påminner mycket om firandet här i Andalusien. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=585018